Jag hade engelskaprov idag och höll även mitt tal på svenskan så nu känner jag mig fri igen. Nu har jag inget plugg förrän efter isrevyn, huuuur skönt?? 

Tillbaka till svenskatalet. Var helt 

cp-nervös när jag ställde mig upp och skulle börja prata. Vet ärligt talat inte hur det gick för jag minns typ inte men Stina sa att det lät bra så jag litar på henne. Det var ganska intressant att lyssna på allas tal. Man hörde vilka som hade lagt ner tid och energi på vad dom skulle säga och jag hörde en del kloka ord.

Engla höll ett tal till sin syster där hon sa att en syster kan man inte förlora i ett bråk, det kan man med en vän. Jag har aldrig tänkt på det innan men hon har en poäng. Om jag hade bråkat med mina vänner som jag gör med Elvira hade jag nog inte haft några vänner kvar. Haha, nu låter det som att jag och Elvira har jätte allvarliga bråk hela tiden men riktigt så är det inte. Det är klart att vi bråkar ibland men det jag menar är att anledningen till att det blir bråk mellan syskon är nog just det, man tar dom för givet för man vet att man inte kan förlora dom på samma sätt som en vän. 

Det var många killar som höll ytliga tal där dom tackade något datorspel eller en Tv-serie i några korta meningar, ganska ointressanta och tråkiga, men en kille i klassen var riktigt stark och modig. Han gjorde ett tacktal till sin vän från högstadiet för allt roligt dom hade haft tillsammans under dom 3 åren. Han sa sedan att hans vän hade gått bort förra året och då kom mina tårar. 

Tänk er att ha en vän, en vän som du är riktigt tight med och alltid har kul med. En vän som alltid finns där och som en dag bara försvinner förgått. Tänk vad fort hans liv måste blivit upp och ner.

Jag tyckte verkligen att det var modigt gjort att hålla ett sånt tal inför hela natur och teknist klassen. Jag hade aldrig klarat något sånt, jag hade bölat så fort jag öppnade munnen. Oerhört starkt gjort av honom!